kärleken...
ibland funderar man över om kärleken verkligen finns? Eller om det finns mogna killar till ett förhållande?!
En del beteer sig som 3-åringar, andra är bara ute fter en sak, SEX, andra är otrogna, eller misshandlar sina flickvänner.
Jag är så less på att var ensam, endå sen han gjorde slut med mig så har jag inte varit den samma Nadja som jag var förut. Jag var faktiskt lycklig med honom. Jag tror att det tog över 4 månader att komma över honom, men jag saknar honom ännu, han älskade mig för den jag var och inte hur jag är. Dom 4:ra månaderna med honom var dom bästa i mitt liv, jag kommer ihåg varenda dag med honom sen den dagen vi blev tillsammans. Först trode jag att jag levde i en dröm och att jag snart skulle vakna, men sen när jag väl var med honom så var det inte en dröm. Min dröm blev sann.
Men sedan så förvandlades den till mitt livs mardröm ;S
Jag har alltid kännt att det var någonting i mitt liv som fattades, som ett pussel utan alla bitar, men när jag var med honom kändes det som att pusslet blev klart, att det var byggt, det visade en bild äntligen.
När jag är vid honom är det som fjärilar i magen, man kan inte stå på sina egna ben utan att vara rädd för att man ska ramla omkull, det kallas kärlek, eller hur?
Det finns en del av mitt hjärta som säger " släpp honom, gå vidare" men en annan som säger " vänta, han kommer komma". Men jag känner att jag kan inte vänta hela mitt liv på honom, det finns en anna kille nu i mitt liv. Men jag vet inte hur det är mellan oss just nu. Jag ska snart träffa honom.
Men jag vet inte om jag vågar, han är som killen i min dröm. Han har allt som jag vill att min kille ska ha.
Det är nästan lite skrämmande hur perfekt han är!
Men syrran har då hittat hennes störtsa kärlek. Dom bara pussas och pussas, man blir samtidigt lite äcklad men man tycker ändå att det är ganska så gulligt :)
Men man saknar faktiskt lite det, pussarna och kramarna...
Man blir lite sugen ibland... ♥
vilka är det på bilden? :D